När sensommaren gör sitt intåg och morgonljuset är lite dimmigt och fuktigt passar de blå färgerna som allra bäst. Dessutom skymmer kvällarna allt tidigare och även då bidrar de blå färgerna med ett särskilt skimmer. I min trädgård är det perovskia ’Blue Spire’ och glandelaster ’Twilight’ som ger allra mest blått i den här säsongen.
På söndag 28 juni är det åter dag för Tusen trädgårdar. Vi håller öppet mellan kl 10.00 och 17.00. För närvarande är hela trädgården rosig och perenner står i knopp. Några klematis har börjat blomma och så den friska grönskan, så klart. Många sittplatser väntar på besökare. Boken Känn trädgården finns att köpa.
I år, pga Corona, begränsar jag till max 40 besökare i trädgården samtidigt. Jag kan tyvärr inte låna ut mitt badrum. Allmänna toaletter finns på närliggande Askimsbadet.
Välkomna!
I entrén välkomnar min favoritros, Moschata-rosen ’Ghislaine de Feligonde’. Just ny blommar många de gammaldags buskrosorna och honungsrosor som bäst.
Gallica-rosor i den soliga ros- och örtplanteringen.
’Queen Elisabeth’ i entréplanteringen.
Överdådig och friväxande honungsros ’Lyckefund’ i slänten.
I nästan alla rosbuskar slingar olika klematis omkring. Här är det ’Blue Pirouette’ som kompletterar Gallica-rosen ’Aimable Amie’.
Klematis ’Arabella’ slingar runt i Gallica-rosen ’Tuscany Superb’, fortfarande i knopp.
Eller så klättrar de i olika ställningar, som ’Prince Charles’.
Eftersom jag har mest gammaldags rosor som blommar intensivt under sommaren, så gäller det att passa på att njuta medan tid är. Och det är nu! Från början av juni excellerar de och är vädret varmt och luften stilla är det som att bo i en ljuvlig parfymaffär.
En blå bänk står strategiskt placerad mot staketet, helt inbäddad av noisetterosorna ’Madame Plantier’ och olika gallica-rosor. Bilden är tagen i mitten av juni och rosorna är knoppiga. I förgrunden den blå planeringen med kantnepeta och kontrasterande gul praktrölleka ’Credo’.
I mitten av juni har rosorna slagit ut och ’Madame Plantier’ har tagit över mer och mer av utrymmet. De rosa och röda gallica-rosorna syns knappt. Trädgårdsnäva ’Rozanne’ kastar sig ut under rosorna, och klättrar även en bit upp i busken där den finner stöd.
Något som jag undrar över är hur varje blomma kan kännas sval mot huden, även om det är stekande hett ute? Prova gärna!
Utsikten från den blå bänken leder blicken upp via den blå och lila planteringen längs med husets sydsida. Rosen i förgrunden är ’Jacqueline du Pré’.
’Jacqueline du Pré’ är en modern buskros med underbara, starkt doftande blommor. Busken är frisk och växter bra på vanlig jord. Blommar ända in till sent på hösten.
’Jacqueline du Pré’ igen, sedd från andra hållet, med kantnepeta ’Walkers Low’ i förgrunden.
’Madame Plantier’ igen, med sina rosaröda knoppar. De vita rosorna köptes som en bröllopsgåva från min numera bortgångna svärmor Ulla, och det känns fint att ha ett minne av henne i trädgården.
Längs med staketet står också ett äppleträd och en honunsros ’Helenae’ med sina små guldgula blommor. Även ’Madame’ har kastat upp några av sina grenar högt upp i trädet. Det är jättefint med de små gula blommorna och de lite större vita tillsammans.
Vi är många som hyllar de gammaldags buskrosorna för deras doft och skönhet. Min kärlek till dem var ögonblicklig och jag fyllde snabbt varje plantering med gamla madamer och någon enstaka monsieur. Men de kräver passande sällskap för buskarna i sig självt är inte alltid så snygga, och efter blomningen i juli måste de skrymmande pjäserna fortfarande få ha sitt berättigande. Det har de, om man komponerar med klematis, gräs och passande perenner.
Vi utgår från den underbara Rosa gallica ’Aimable Amie’. En halvstor, tät buske som i juni och juli översållas med ljuvligt doftande, mjukt rosa blommor. Ska man bara ha en enda ros kan detta vara kandidaten.
Knopparna är körsbärsröda och blomman först rund, sen allt mer platt så som gallica-rosorna ofta är. De kombinationsväxter som presenteras nedan passar lika bra till rosa, mörkt röda eller vita rosblommor.
Alla sorter av integrifolia-klematis är perfekt att plantera intill rosen. Klematisen slingrar sig upp ca 1,5 meter, minglar vidare genom grenverket och blommar en bra bit in i augusti. Klematis integrifolia klipps ner helt på vårvintern, vilket underlättar eventuell beskärning av rosbusken i april. Ovan är det sorten ’Blue Pirouette’ som öppnar sina knoppar i lila och sakta övergår till blått.
Läs mer om klematis och rosor >>
Kantnepeta och stäppsalvia är en klassiker, och inte blir det sämre för det. Sorterna heter ’Walkers Low’ respektive ’Caradonna’. Längre bort är det den gula röllekan som ger kontrast och lyser upp bland det blå. Sorten heter ’Credo’.
Samma plantering sedd från andra hållet. Det blå och lila är bara perfekt till rosa och röda rosor. Särskilt bland gallica-rosor finns sorter med oerhört vackra, mörkt röda blommor, till exempel ’Tuscany Superb’, ’Hipplyte’ och ’Charles de Mills’. De magentafärgade knapparna som svävar i det blå är frösådd purpurklätt som tar upp färgen från stäppsalvians röda stjälkar.
Gräs av olika sorter är mycket fint ihop med rosorna. De bäddar in och mjukar upp. Här på bilden är det tuvröret ’Overdam’ med sina plymer som i juni är silvrigt rosa. Senare blir de lite mer bruna, för att till hösten bli helt gula. Bladen är vitstrimmiga och ruggen med utvecklade blommor blir runt 160 centimeter hög.
Frösådda digitalis får mingla runt där det passar dem. Blir de för många är det lätt att rensa bort bladrosetterna. Intill syns gräset ’Overdam’ strax innan blomplymerna slår ut.
Den lilla klotlöken är perfekt som kompis till rosor och gammaldags perenner. Den tydliga formen och färgen tuffar till romantiska kompositioner så att det inte blir för sockersött. Lökarna är små som ärtor och kan planteras i mängd intill rosorna. De förökar sig lätt. Den ljuslila spiran heter stäppnepeta och strax bakom minglar röd grekvädd.
Att samplantera klematis med tidigblommande rosor är en klassiker, väl värd att upprepa. Jag klär in fler och fler av mina rosor men även rododendron och azaleor med just integrifolia-klematis. De blir inte blir så höga och blommar långt in på sensommaren. Och de vackraste är blå!
Här är 4 favoriter.
’Blue Pirouette’ är den som blommar allra längst hos mig. Blommorna är nästan lila när de slår ut, för att blekna i olika nyanser av blått. Här klär den in gallica-rosen ’Aimable Amie’.
’Blue ’Pirouette’ har särskilt vackra knoppar. Ståndarkudden är gul. Ibland kastar sig rankorna långt utanför busken, men är lätta att leda in igen.
Lavendelblå skönhet i ’Arabella’, med vit ståndarkudde. Blommar väldigt rikligt, här tillsammans med gallica-rosen ’Tuscany Superb’.
’Arabella’ igen. Alla integrifolia-klematis klipps ner på vintern eller tidigt på våren. Det gör dem särskilt lämpliga att klänga i buskar. De skadar inte buskarnas bladutspring på våren och blir aldrig så tunga att buskarna förstörs.
En liten sötnos som heter ’Eriostemon’. De små mörkblå klockorna passar i lite mer woodlandlika planteringar. Här klänger hon i en rododendron ’Kokardia’
Stora, mörkblå blommor med vit ståndarkudde har ’Durandii’. Hos mig växer den bland azaleor och blommar i blått efter att azalean gjort sitt i mitten av juni. De blå blommorna till azaleans höströda blad är riktigt fint.
Det verkar som om integrifolia-klematisen trivs lika bra i rosornas jord som i den sura rododendronjorden. De får näring samtidigt som jag gödslar buskarna vart annat eller vart tredje år, på våren. De är fantastiskt lätta att ha att göra med och blommar rikligt och länge.
Är ’Rozanne’ trädgårdens mesta långblommare? Det kan vara så. Redan i början av juni täcks plantorna av blå blommor och den bara fortsätter under hela sommaren och en bra bit in i oktober. Visserligen lite mer sparsamt från slutet av augusti, men ändå!
Jag köpte några plantor för fyra år sedan. De är planterade i den nedre delen av min sluttande ros- och örtplantering, på den sida som är något nordvänd. Redan andra året hade de växt ihop och nu täcker beståndet över 2 kvadratmeter. De är i det närmaste skötselfria, inget ogräs kommer igenom och de behöver ingen gödsel. De behöver inte ens klippas ner på våren, då det knappt finns något kvar av det vissna bladverket.
Där den hittar stöd kan den klättra och bli runt 70 centimeter hög. Annars stannar kuddarna på 30 – 40 centimeter ovan mark.
De himmelsblå blommorna är flitigt besökta av humlor, bin och fjärilar.
Just nu gillar jag mina blå perenner väldigt mycket. Den höga, klara septemberluften får det blå att gnistra. Blått är den färg som stannar kvar längst i kvällsljuset och det vill man ju gärna ta vara på så här års.
Här är fem stjärnor som ger trädgårdsglädje ända in i september. Alla fem är tåliga och växer bra i vanlig trädgårdsjord, sol eller halvskugga.
Glandelaster ’Twilight’. Runt 80 centimeter hög med enkla, lavendelfärgade blommor. Ett litet gult öga gör den extra lättplacerad. Den minglar lika gärna bland kalla som varma kompisar. Mycket bra fjärilsväxt.
Blå bolltistel ’Weitch’s Blue’ får alldeles stålblå bollar som inte är det minsta stickiga. Sätt näsan intill och känn den överraskande söta doften! 120 cm hög.
Trädgårdsstormhatt ’Sparks’ Variety’ har ett nästan slingrigt växtsätt. Giftig som alla stormhattar men ett måste i mina sensommarplanteringar. Så fin i buketter!
Perovskia ’Blue Spire’ är en aromatisk halvbuske. Placera den riktigt väldränerat, mina exemplar växer i en sluttning. Klipps ner på våren och då formar de grå klot ända tills de himmelsblå spirorna skjuter i höjden. Fina vinterståndare.
Höstfloxen tar mer och mer plats i min trädgård, jag vill bara ha fler och fler. Här är det favoriten ’Blue Paradise’ som doftar himmelskt och blommar länge.
Denna lilla snygging var en av de växter jag fick mest frågor om på årets öppna trädgård den 3 juli. Med rätta väcker den uppmärksamhet!
En blomma gör inte så mycket väsen av sig, liten och äggformad på hög, smal stjälk. Men en masse, som i min ros- och örtplantering, är den mycket dekorativ.
Den får inte fula blad som många andra allium, utan sträcker sig runt 80 centimeter rakt upp och liknar gräslök till sitt växtsätt. De små, vinröda kloten lockar fjärilar och bin i mängder.
Klotlöken är lättodlad och sprider sig villigt med mängder av smålökar. De växer ytligt och är lätta att flytta och sprida ut. Lika snygga med limegrönt och orange vid berget, som bland blått och grått i ros- och örtplanteringen.
Genom att samplantera buskrosor med klematis-sorter som kan klippas ner helt på vintern ger man buskarna extra färg och liv, särskilt om det är gammaldags rosor som ”bara” blommar på sommaren. Så har jag pimpat flertalet av mina rosor med klematis av viticella- och integrifolia-sorter, ibland i harmonierande färger, ibland i kontrasterande.
Här är fyra lyckade kombinationer.
Modern buskros ’Queen Elisabeth’ och viticella-klematis ’Mme Julia Correvon’. Den italienska damen blommar rikligt och länge, och det gör även rosen.
Klätterros ’New Dawn’ med storblommig klematis ’Comtesse de Bouchard’.
Integrifolia-klematis ’Blue Pirouette’ med Gallica-ros ’Aimable Amie’.
Viticella-klematis ’Södertälje’ och Gallica-rosen ’Hippolyte’ matchar varandra perfekt.
SKÖTSEL
Klematis av de här sorterna ihop med tåliga buskrosor bildar lättskötta kompositioner som håller länge. Rosorna börjar blomma runt andra veckan i juni och är som vackrast ända in i juli och längre än så om de remonterar. Klematisen letar sig själv upp genom grenverket till ljuset och blommar rikligt, särskilt om dess rankor får hänga horisontellt på vägen upp.
Klipp ner klematisen redan tidigt på vintern, så slipper de se risiga ut in på vårvintern när planteringarnas vårlökar tittar upp. De här sorterna har inga fina fröställningar att spara på. Gödsla paret med lite hönsgödsel på våren, och därefter med gräsklipp fram till midsommar. Klipp gärna av vissnade rosblommor om du har tid och lust.
Behöver jag några nya plantor till min soliga ros- och örtplantering? Nej. Men kunde ändå inte motstå dessa bleklila skönheter från Botaniska trädgårdens växtvagnar häromdagen. Nepeta nuda, eller stäppnepeta som den kallas på svenska. Har aldrig hört talas om den förut, men liknar mycket den ettåriga muskatellsalvian som jag traktat efter under många år men inte orkat så.
Uppgifter om härdighet och skötsel var knapphändiga, men av namnet gissar jag att den är härdig och lättskött. Hoppas den vill komma tillbaka och bli lika hög som nu. Minglar fint bland kantnepta, stäppsalvia, grekvädd och nya blomax från tuvröret. Både blå och röda nyanser fångas upp fint i de blekt lila eller ”mauve” små blommorna.
De olika platserna i min trädgård har visuell kontakt med varandra, här finns inga slutna rum. Utmaningen är att få de olika stilarna och färgerna att hänga ihop till en fungerande helhet. I maj och juni är det den lila purpurlöken (kallas ibland kirgislök) som kommer igen i alla planteringar och skapar en fin rytm i hela trädgården. Beroende av vad man kombinerar den med så blir intrycken olika. Purpurlöken är en riktig superväxt >>
Från den nedre delen av trädgården syns både den blå och den orange planteringen. Purpurlöken i lila kommer igen i båda planteringarna.
Med orange tulpaner ’Ballerina’ och mörkt röd tulpan ’Havran’ uppstår en kontrastrik, glödande energi i den orange planteringen vid berget.
I slutet av maj slår de orange azaleorna ut och då blir planteringen ännu mer glödande.
Mörka blad från perukbusken och orange azaleor.
Med lilafärgade tulpaner ’Burgundy’ i den blå planteringen blir mötet mer harmoniskt och formstarkt.
Längre upp i blå planteringen är färgerna mer gråblå och intrycket blir ännu lugnare.
Rolig kontrast med lilla gräslöken.
Vita och nästan svarta trädgårdsirisar och gräslök kompletterar purpurlöken i den soliga ros- och örtplanteringen.
Rabattiris ’Before the Storm’. Bakom syns överblommade bollar av purpurlök. När de blommat över sitter de gröna fröställningarna kvar en bra bit in i sommaren.
På norrsidan är färgtemat vitt, och kontrasten med de lila purpurlökarna blir desto större. Vitstrimmiga blad från tuvröret ’Overdam’ och för året spontansådda vita fingerborgsblommor, i den vitskimrande trädgårdslunden.
Den vitbrokiga sibiriska kornellen och vitstammiga blad i tuvröret ’Overdam’ bidrar med vitt innan blomningen kommer igång.
Till vänster en vitblommande sommarazalea, ’Westons’ Innocence’.
Den sydvända ros- och örtplanteringens tulpaner är de första att slå ut. Färgerna går i guldgula och orange nyanser. Först ut är lilla botaniska Tulipa praestans ’Shogun’ som öppnar sig redan i april. Därefter följer lite högre Darwinhybriden ’Orange Apeldoorn’ och sist ut är liljeformade ’Ballerina’. Med dessa tre sorter har man tulpanblomning från mitten av april till slutet av maj.
Alla tre sorter kommer troget tillbaka under tre till fyra år, så viss förnyelse behövs för att behålla effekten.
’Orange Apeldoorn’ har underbar doft!
Här sjunger ’Orange Apeldoorn’ på sista versen medan ’Ballerina’ står på topp. Lägst bort skymtar planteringens fjärde sort, ’Orange Cassina’. Denna är lite lägre och mörkare orange, nästan röd. I förgrunden knoppas kirgislöken.
Lilla ’Shogun’ tillsammans med vild gulsippa.
’Ballerna’ är en av de bästa tulpanerna. Långlivad, doftande och vacker.
Jag gillar den här årstiden! När morgonsolen silar in genom granarnas slöjor och daggen glittrar i alla gräs. De timmarna solen skiner blir man extra glad, som en liten gåva varje dag.
Det är mycket blått vid berget, med glandelaster ’Twilight’ och Perovsika ’Blue Spire’ som möter varandra på var sida stengången. En lite isig blå ton med solgult i mitten, passar årstiden alldeles perfekt!
Både glandelaster och perovskia trivs i full sol och väldränerad trädgårdsjord. Astern kan sprida sig med utlöpare men är lätt att plocka bort om det blir för mycket. Perovskian håller sig på plats med ett mer buskliknande växtsätt. Båda klipps ner på våren.
