Miscantus ger verklig vinterglädje

Jag är inte mycket för vinter, även om jag kan uppskatta dagar som dessa  – med kritvit snö som bäddar in och jämnar ut alla skavanker och ojämnheter som finns även i en trädgård.

Miscantusen har jag planterat lika mycket för deras skönhet i vinterskrud som i sensommarglans. De är vackra året runt, utom när man precis skurit ner dem i april. Det får man ta.

pd-20132004082

 

IMG_5477

 

pd-20132004101

 

En annan vinterfavorit är oktoberstormhatten med sina vackra frökapslar.

 

IMG_5470

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Var är våren?

Det är slutet av mars och trädgården ligger frostig, kall och brun. Det kan vara nog så vackert, men nu vill jag ha vår!

Nu har man glädje av att inte vårstäda för tidigt. Gräsruggar, fröställningar och vackra grenverk ger något att vila ögonen på medan dagdrömmarna drar förbi.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Pippifåglar i snön

Det är nu de kommer fram, mina pippifåglar i plåt. På sommaren syns de knappt i all grönska och så vill jag gärna att trädgårdspyntet ska bete sig. En glad överraskning bland nedvissnade perenner och avlövade buskar.

Trana blad tuvrör ‘Karl Foerster’ vid berget.

Fågel av okänd sort bland astilbe och vit skogsaster. I bakgrunden skymtar en staty i betong vilken är årets nytillskott bland trädgårdspyntet.

Att låta terrakottaurnorna stå ute om vintern är ett vågspel på hög höjd. Hittills har det gått bra, man får vara noga med dräneringen så att inte smältvatten fryser till i botten på urnorna.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Kamelior

Nu svämmar växthuset i Trädgårdsföreningen över av de allra vackraste kameliadamer. Mitt i vintern bjuder de på en uppvisning som en göteborgare inte bör missa. Upplevelsen av att vandra omkring i 20 graders värme, i en skog av blommande träd och buskar är rena glädjetrippen en råkall vinterdag.

Det är inga jättekrukor som huserar kameliadamerna, så det kanske skulle fungera hemma också?

Mina ögon längtar efter färg! De vita är vackra men idag är det rosa som gäller.

Tyvärr har kamelia ingen doft. Därför går de nog bort hos mig som av platsskäl måste prioritera hårt.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Kort tripp till medelhavet

Om jag är i stan och har en halvtimme över går jag till växthuset i Trägårdsföreningen. Vilken oas! Jag tycker det är en upplevelse i världsklass. I ena steget befinna sig i ett råkallt Göteborg, och i det andra kliva in i en varm, doftande, grön lunga och låta sig fyllas av nytt hopp om livet. Lugnet sprider sig i kroppen. En kort stund senare kan man kliva ut med ett leende på läpparna och möta vintern med jämnmod och förtröstan.

Missade namnet på den här skönheten. Finns i flygeln till höger, innan tropikrummet.

Vippjasminen fyller växthuset med en underbar, söt doft. Tre djupa andetag ger aromaterapi som räcker hela eftermiddagen.

Snart kommer julrosorna! Vilken underbar påminnelse.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Vackra vinterformer

Det är bara att ställa in sig på att det kanske är lika mycket vinter kvar som den vi redan haft. Vet inte riktigt hur jag skall stå ut med det. Det hjälper lite grann att gå ut en runda, stanna upp och se de vackra detaljerna i trädgården.

Alba rosen 'Mme Plantier' har behållit sina blad genom hela vintern.

Fröställning på den kinesiska buskpionen.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Vintersysslor

Med ljusets återkomst börjar det nya trädgårdsåret. Än är allt fruset och inte minsta lilla grönt syns. Det är alldeles för tidigt men jag kan inte motstå lusten att börja klippa och vårstäda. En fördel med att klippa nu är att jag inte behöver trampa runt i den blöta vårjorden som tidigt fylls av vintergäck och spirande skilla. Min pimpinellros är gammal och tål tidig frisering. De risiga perennerna kapar jag och låter ligga. Så fort snön smälter börjar nedbrytningen och det hela komposterar sig på plats direkt i rabatten. De vackra gräsen måste få stå kvar till mars-april. Även perenner med vackra fröställningar får stå ett tag till.

Pimpinellrosen 'Staffa' formklipper jag till ett klot för att få en lugnare form i den annars yviga entrérabatten. Det är lättare att göra det nu när busken är kal och marken frusen.

Samma ros håller formen (till vänster i bilden) en bra bit in i sommaren. Om bara några veckor är rabatten manshög och gömmer effektivt den överblommade rosen.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Första synen av bar mark sen november

Tänk att en liten brun fläck av bar mark kan skänka så stor glädje. Även om marken är frusen och täckt av is så är det ett tecken i rätt riktning. Vi går mot vår!

Är det för att ljusslingan ligger längs marken som en liten fläck har förmått töa upp just här?

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Planering för årets krukor

I år skall jag för första gången försöka mig på att fröså till krukorna. Dels för att spara pengar (plantskolorna tar ut de högsta priserna på våren när vår längtan är som störst), dels för att jag tror det är riktigt roligt! Att pyssla med småplantorna blir också mitt antabus i februari/mars när trädgårdslusten är svår och marken fortfarande frusen.

I mellandagarna köpte jag fröer på www.impecta.se och efter ett par dagar kom de hem i brevlådan. Jag tycker det är snyggt att hålla alla trädgårdens krukor i ett enhetligt tema. I år skall det bli syrliga toner av blekgul petunia ‘Prism Sunshine’, vit luktärt ‘Mrs Collier’ och limegul rabatteternell eller penningblad (köpes färdiga). Enstaka inslag av lila luktärt ‘Franciscus Cupani’ för att fördjupa och ringblomma för att liva upp. Jag har valt en färgmix ‘Pacific Beauty’ i organge, gult och aprikost. Luktärtorna är valda för doftens skull och för att skapa höjd i krukorna.

Gott nytt år!

Årets krukor skall gå i syrliga toner.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

5 månader med snö

Vilken makalös vinter! Jag säger inget om halkiga gångbanor, tåg-elende eller elpriset. Jag bara uttrycker min förundran och tacksamhet över den vita och gnistrande skönhet som snön skänker åt staden, naturen och trädgården. Och räknar med förvåning ut att under 2010 har 5 månader av 12 varit helt vita. I Göteborg! Däremellan hade vi en rätt schysst sommar (som jag minns det…) och en fantastisk, färgsprakande höst. Man kan inte annat än summera ytterligare ett härligt trädgårdsår.

God Jul!

Min lilla Madonna i sydrabatten glädjer sig åt en vit jul.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Former i vinterträdgården

I min trädgård får det mesta stå kvar ute under vintern. För formens skull men kanske mest för att jag är bekväm till min natur. Sommarmöblerna stämmer till eftertanke över den säsong som gått, och tröstar med att det kommer en ny.

Här njöts ett glas rosé för tre månader sen.

De höga gräsen är ovärdeliga i vinterträdgården. Deras gyllene ax och vippor skänker ett skimrande, varmt intryck till allt det vinterkalla, blåvita.

Den vasformade busken i bakgrunden är ett hybridkejsarolvon ‘New Dawn’ som redan har sina ljusrosa knoppar i beredskap. I januari kommer hon att  bjuda på vårkänslor genom ljuvliga, mimosadoftande blommor på bara kvistar.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Våra vänner fåglarna

Det är en stor glädje – och nytta – att ha fåglar i trädgården. Vi börjar mata dem tidigt på vintern så att de känner sig trygga och vill stanna kvar. Då får vi njuta deras sällskap och nyttja deras hjälp redan tidigt på våren, då de girigt slukar löss och larver från rosor, olvon, klematis och kaprifol.

I år har snön legat djup från början av november och fåglarna har extra svårt att hitta mat på marken. Vilken glädje att alla äpplen sitter kvar på trädet! Vid närmare beskådan ser man myllret av koltrastar, björktrastar, sidensvansar och en och annan domherre som kalasar på det röda guldet. Det hörs knappt ett ljud, alla är fullt koncentrerade på sitt äpple för stunden. Ibland råkar någon i luven på en närgången granne och ett ilsket kvidande hörs. I övrigt tyst i det mjukt inbäddade landskapet. En sann vinternjutning.

Vinteräpplen till glädje för trastar och sidensvansar.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Snögubbe och vinterlek

Hela november har varit vit. Det är man inte van vid. Visst är det vackert och man gläds med alla barn… Som vuxen gläds jag åt att snöröjningen i  backen för första gången i vårt 10-åriga villaliv fungerar.

Men så i helgen hade vi en sån där underbar dag. Vaknade tidigt, pigg och utvilad. Stadig frukost med mycket fett. Nybryggt kaffe av en mörkrostad böna, malet i butik efter konstens alla regler (det var faktiskt godare…). På med underställ och termobyxor och ut i trädgården som låg inbäddad i mjuk, vit och tyst snö. Vi hjälptes åt att bygga en megastor snögubbe och letade tillbehör tillsammans. Buskpionens stjärnlika fröställningar blev perfekta ögon och fallna äpplen infogades i rad på gubbens mage.  En morot till näsa, skulle den peka uppåt eller nedåt? Sådant kan man diskutera när man har tid. Det är roligt att leka lite ibland.

Snögubben kanske står ända till påska?

Miscantus Kleine Fontäne i vinterskrud

Miscantus Kleine Fontäne hukar under kölden. Gräsen är värdefulla i vinterträdgården.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Form och struktur i höstrabatten

I entrérabatten är det extra viktigt med hållbara former och strukturer. Jag ser den här rabatten varje dag och vill att den skall skänka glädje under stor del av året. Här finns flera buskar och gräs. De flesta perennerna blommar sent på sommaren och har fördelen av att behålla sin form och struktur genom hela vintern.

Den lila höstastern ger rätta stämningen i höstdiset.

En riktig superväxt är kransveronikan. Den har vackert bladverk som fyller fint bland buskar. Blommorna finns i olika färger, i min rabatt växer den silverrosa ‘Pink Dew’. Blomningen varar långt in på sensommaren för att i september övergå i bruna kolvar. Dessa håller sig hela vintern och är till stor glädje för småfåglarna som tycks gilla fröerna. Kransveronikan är enligt den holländske trädgårdsdesignern Piet Oudulf den bästa perennen att kombinera med högväxta rosor, som faktiskt kan vara lite svårt att få till.

Formstarka konstraster med diamantgräs och överblommad kransveronika.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone

Oro

Varje vår likadant. Vissa växter är sena i starten och jag petar oroligt i marken för att se om de har överlevt vintern. Många gånger har jag varit beredd att redan i april gräva upp eländet, hellre än att tvingas se döden i vitögat. Men så hejdar jag mig, påminner mig själv om all kunskap från böckernas värld och väntar lite till.

Vintertrött Skimmia "Rubella" som övervintrat ute i sin kruka för tredje året.

Det allra mesta överlever, och spirar snart med frodiga skott.  Jag gör noteringar i minnet och tänker att nästa vår skall jag inte gå och oroa mig i onödan.

Men just i år är det annorlunda! Vi har haft den tuffaste vintern sen jag blev med trädgård. Har de känsliga miscantus-gräsen klarat den genomfrusna jorden? Än syns inga skott från jorden bland fjolårsriset. Jag har inte vågat klippa ner dem ännu. Alla mina krukor med buskar? Jag lät magnoliga, häxal, japanskt olvon och trollhassel stå kvar i sina terrakotta-krukor ute hela vintern. Sen kom snön i massor och de små buskarna var täckta till toppen under flera månader.

Snön låg metertjock i hela trädgården från december till april.

Ett är säkert i alla fall, min gamla rosmarin i kruka har gått ur tiden. Magnolian har överlevt och öppnar nu stora vita knoppar. Häxalen, som jag fullkomligt älskar, visar svaga livstecken.  Hoppas, hoppas den överlever, då skall jag plantera ut den som belöning. Den har hunnit bli så pass gammal att den visar åldrig knotighet och är så vacker.

Finns det liv i denna knopp på Häxalen?

Mest oro känner jag för det japanska olvonet som ser helt intorkat ut. När jag skrapar försiktigt på barken så är den ljusgrön inuti och det tyder på liv. Jag har tänkt ut en perfekt plats i den soliga delen av rododendron-gången om den bara vill stanna kvar hos mig.

Snälla Olvon, stanna kvar hos mig så skall du få komma ner i god jord.

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone