Länge var jag anti moderna rosor, gammaldags doftande skulle det vara. Och de gamla rosorna är fortfarande mina favoriter. Med tiden har jag inte kunnat motstå en och annan modernitet och hade jag bara haft mer plats i rabatterna hade de nog varit många fler.
I juli syns de knappt. De gamla madamerna och kungligheterna dominerar totalt scenen. Det är på sensommaren och hösten som de moderna kommer till sin höjdpunkt, tycker jag, när de blommar med enstaka klasar eller solitära blommor bland falnande perenner och höstlöv.
Storblommig ros ’Queen Elisabeth’ i entrérabatten bland knoppig kransveronika och höstflox.
Austin-ros ’Graham Thomas’ i entrérabatten har sällskap av blekgul stormhatt och brunnäva.
Rabattros ’Nina Weibull’ är den enda rosen från förra trädgården som har överlevt mina tidiga räder.
Modern buskros ’Jaqueline du Pré’, årets nytillskott. Ännu i kruka.
Buskros ’Golden Wings’, den underbara, i sydrabatten med gul rölleka ’Moonshine’ och vitmalört runt fötterna.
