Jag är väldigt glad över hur fint klättrande noisetterosen ’Mme Alfred Carrière’ utvecklat sig mot en stolpe i månskensplanterigen. Det är mitt tredje försök med denna ros, som utan tvekan får en topplacering när det gäller både skönhet och doft.
Vanligtvis brukar jag inte fjäska för några växter, men just denna ros var ett måste, efter att han känt doften i Apotekarens trädgård i Simrishamn. Nu växer den, och verkar trivas, i näshöjd, i min gröna oas. Helt frisk verkar den vara också, bladen är mustigt gröna och hela. De lössangrepp som fanns tidigare i vår har inte lämnat några synliga spår, och nu har småfåglarna petat i sig det mesta av ohyran.
Den här delen av trädgården är mestadels grön med ljusa pasteller, inspirerad av Koreadalen i Botaniska trädgården. Hur klämmer man in en ros i det temat? Många rosor har sitt ursprung i Asien och noisetterosen har ett så sirligt och fint växtsätt att jag tycker den passar in här. Halva dagen är det halvskuggigt här, men noisetterosor utvecklas väl även i skugga. Bilderna ovan är tagna utan blixt i kvällsskymningen medan bilden nedan är mitt på dagen.
Undertill har jag satt vitkantad funkia, den bästa i mitt tycke, Hosta ’Francee’. Lite längre bort är det gillenian som kastar luftiga skyar av vitt bland allt det gröna.