Förstå jorden

När man förstår sin jord och hur den är sammansatt förstår man också vilka växter som kan trivas i den, vilket är en grundförutsättning för hållbara och vackra planteringar. Med kunskap om sin jord kan man optimera strukturen för de växter man vill odla, men man kan inte förändra den.

Ett enkelt tecken att titta efter är om det finns gott om maskar i jorden, då är jorden tillräckligt luftig för att många växter även ska trivas. Umgås man ofta med sin jord känner man instinktivt vad den behöver.

Om du inte vet vilken jordtyp du har behöver du ta reda på det, till exempel genom jordanalys eller fråga någon trädgårdsmästare. Det är med jorden det börjar och slutar.

Enkel grundregel
En allmän utgångspunkt är att man ska röra runt så lite som möjligt i jorden och tillföra organiskt material ovanpå den, till exempel genom direktkompostering eller marktäckning med gräsklipp. Då kompenserar man för den näring och fukt som de blommande växterna ”äter” och all bladmassa som klipps bort när man rensar och städar i rabatterna. Med denna enkla grundregel gör man mycket gott för sin jord.

Jordens ursprung
Det är typen av berg man bor på som till stor del avgör vilka växter som kommer att trivas. I Sverige finns tre typer av berggrund: urberget, förstenade bottenavlagringar från havet, t.ex. kalk, skiffer och sandsten, och fjällberget. Urberget är äldst och vanligast, och bildades för mer än 500 miljoner år sedan. Det består mestadels av granit och gnejs. Jorden på urberget är kalkfattig.

Det svenska landskapet är till stor del skapat av den senaste nedisningen som började för 115 000 år sedan och slutade för runt 10 000 år sedan. Nedisningarna smulade sönder bergen till allt från finaste ler till stora stenblock. Bergen vittrar fortfarande och bildar tillsammans med organiskt material (sådant som en gång varit levande) och luft våra jordar. Ungefär hälften av jordens volym består av luft. Ju finare partiklar, desto mindre luftrum mellan dem.

När isen drog sig tillbaka lämnade den efter sig moränen, rester av mer eller mindre krossad och söndersmulad berggrund. I dag ser vi tydliga lämningar efter isen i våra steniga skogar, som stora stenblock eller slätslipade, rundad fältsten i mängd. Isälvarna med smältvatten från isen hjälpte till att sortera materialet efter kornstorlek, och bildade t.ex. rullstensåsar. Jorden delas in efter kornstorlek, förutom torvjorden som helt består av nedbrutna växtdelar. Vanligast i våra planterade trädgårdar är lerjord eller sandjord.

Lerjord – näringsrik, kompakt och kall
Lerjorden innehåller en stor del av den finaste kornstorleken, ler. Samtidigt som lerjorden ofta är både näringsrik och fuktighetshållande kan den bli kompakt genom de mycket små hålrummen, där rötterna inte inte tillräckligt med syre. I allt för kompakt jord riskerar rötterna att kvävas.

Lerjorden är tung och svårarbetad, särskilt när den är blöt. Jorden klibbar fast på spaden och på våren måste man vänta med att gräva tills jorden ”reder sig”. Torr lerjord blir hård och spricker. När spöregnet kommer efter en torrperiod rinner det ofta bort utan att hinna tränga ner i de täta jordkokorna. Eftersom lerjorden är naturligt vattenrik och kall långt in på våren får vissa arter svårt att klara vintern.

Sandjord – näringsfattig, luftig och varm
Sandjordens grövre struktur gör jorden lättarbetad. Eftersom det är stora mellanrum mellan kornen läcker den som ett såll, både vatten och näring rinner rakt igenom och jorden blir näringsfattig. Fördelen är att sandjorden blir snabbt varm på våren. Arter som lever på härdighetsgränsen har större chans att klara vintern i en torr sandjord.

Symptom på brister i jorden
Man kan inte se på jorden om den lider brist på något näringsämne, men däremot kan det synas på växterna. Genom så kallade visarväxter kan man se vad jorden är rik på, som till exempel ogräset våtarv i mängd, visar att jorden är kväverik.

Det finns 14 olika näringsämnen som alla växter behöver, och i stort sett alla växter behöver samma mängd av varje ämne. Olika brister visar sig i växterna på olika sätt, till exempel dålig knoppsättning, gula blad eller bruna fläckar på bladen. Sök på nätet där det finns massor att lära, bland annat hos SLU.

Bra att läsa om jord
Naturlig trädgård av Susanna Rosén (Prisma)
Lär känna jorden av Rune Bengtsson och Eva-Lou Gustafsson (särtryck ur Hemträdgården, Riksförbundet Svensk Trädgård)

 

 

 

 

It's only fair to share...Share on FacebookEmail this to someone