Ghislaine de Feligonde är min, och många andras, favoritros. Frisk, lättskött och helt underbar i färg, form och doft. Så tacksam att kombinera med andra blommor från blekaste svavelgult till mustigt tegelrött.
Kategoriarkiv: Högsommar
Inspiration från Kinnekulle
Påsken brukar innebära lång, skön trädgårdshelg. I morse kändes det mer som höst så vi får se hur det blir med den saken. Jag stillar min trädgårdslängtan med tankar på Drömträdgården, den som finns som en vision inne i kroppen.
I somras reste vi runt på Kinnekulle. Både på Läckö Slott och Hellekis Säteri finns mycket vackert att inspireras av. Det här tog jag med mig hem till min Drömträdgård.
Två kvadratmeter ren glädje
Ibland är jordplätten man har till förfogande för liten för att kunna praktisera många ”plantor av samma sort”. Ändå vill man skapa en rabatt som är harmoniskt vacker och full av upplevelser hela året. Det går med lite planering.
Grunden är en grön och harmonisk stomme av buskar och marktäckare. Mellan marktäckarna placerar man enstaka buskar och buskliknande perenner. Fördelen med dessa är att de ger stor volym på liten jordyta. I min lilla rabatt har jag valt buxbom för vinterform och stadga, jättedaggkåpa, murklocka och lungört som marktäckare. Däremellan en småväxt schersmin ’Belle Etoile’, gillenia och trumpetklematis, en av varje sort.
Följ med i rabatten från september till februari!
Just nu har rabatten sin färgmässiga höjdpunkt. Ett sprakande crescendo innan vintern åter tar fram buxbomens runda former. Den blå trumpetklematisen har precis börjat sin långa blomning och plockar ner himlen till rabatten.
En växt att längta efter är trumpetklematis. Vilken härlig varelse! När allt runtomkring förbereder sig för höst, då visar den sitt vackraste jag. Friska, gröna blad och små, blå blommor i mängd. Sorten heter ’Eclipse’.
De röda och guldiga nyanserna i gillenians höstliga bladverk matchas fint av den röda solhatten ’Magnus’, som håller på att ge upp intill. Solhatten frösår sig och får stå kvar där den trivs.
Gillenia eller trebladsspira är en mycket användbar perenn med buskliknande växtsätt. Bland de många förtjänsterna är ett friskt bladverk, vackra mörkröda stjälkar och en sprakande höstfärg. Blomningen är helt förtjusande och skapar ett vitt skimmer under hela sommaren. Orange brandliljor har fått en plats intill.
Schersmimen ’Belle Etoile’ slår ut sina vita blommor i juni. Doften är helt ljuvlig, i mitt tycke den mest väldoftande av schersminer.
Det börjar tidigt på våren med blå snökrokus och enstaka gula, tidiga narcisser. Jag har valt de allra tidigaste av vårlökar till den här rabatten, eftersom lungörten börjar blomma i rosa redan i april.
Italiensk klematis förlänger sommaren
Småblommiga Clematis Viticella är klängande älsklingar i min trädgård. Lättskötta, friska, vackra. När de efter 3-4 år etablerat sig ordentligt blommar de länge och villigt, och förlänger sommaren ända in i oktober med färgglada puffar i buskar och träd. I den trånga gången på norrsidan råder rena klematisdjungeln. Här är två favoriter:
Gult glöder i rabatten
Från fönstret i mitt arbetsrum ser jag rakt bort mot det gula hörnet av entrérabatten. Det är några år sen jag erkände för mig själv att jag verkligen gillar gult och nu glimrar det av glada, gula blommor lite överallt i trädgården. Men snyggast är det som vanligt att hålla i hop färgerna.
Färger för varma sensommardagar
Sommaren är visserligen inte slut – men det är semestern! Även den som gillar sitt jobb kan känna ett visst vemod och saknad. Som tröst inleder min trädgård nu sin färgeskalering – från de svala sommarfärgerna till de varma tonerna av mogen sensommar och senare övergång till sprakande höst. Jag älskar gult, orange, koppar, aprikos och guld. Gärna med inslag av cerise eller lila som friskar upp och får de varma färgerna att glöda.
Underbara gamla rosor
Den långa och kalla vintern 2011 gick hårt åt många av rosorna i trädgården. Långa grenar frös ner helt till marken och andra knäcktes under snön. Återigen måste jag sjunga de gammaldags buskrosornas lov. De svarade tacksamt på min hårda underhållsbeskärning och fyllde redan samma sommar ut sina platser mer än väl. I juni blommade de som aldrig förr.
I november förra året såg samma plats ut så här.
Noisetterosen ’Mme Plantier’ blommar kort men intensivt i juni. Doften är stark och söt av citrus.
Ibland blir det bra utan plan
En av sommarens vackraste krukor kom till helt av sig själv. Jag hade året tidigare tagit in en mörkbladig harsyra som jag hittat växande i dikesrenen. Jag ryckte försiktigt upp några små plantor med rötterna och la dem i fickan på väg hem. De fick bo i en kruka och växte till sig riktigt fint. Senare vek de sig och jag ställde undan krukan. Tydligen måste de fröat av sig rejält för till våren kom det upp små plantor av harsyra överallt på de mest omöjliga ställen. Min bruna keramik-kruka var helt full av små mörka blad och under hela sommaren var det den bästa och mest lättskötta krukan.
Superväxt – Solbrud ’Waldtraut’
Trädgårdssolbruden Helenium Autumnale är en fantastisk perenn som har alla rätt. Hon finns i en mängd varma färger från gult till mörkaste rött, höjden brukar variera från 60 cm till långt över metern. Av alla vackra sorter väljer jag ’Waldtraut’ till min favorit för att den är stadig och blommar från juni till oktober. Bladverket kommer tidigt på våren och är friskt grönt och välformat. ’Waldtraut’ blir medelhög, runt 80 cm, och älskas av bin och humlor.
Kombinera med tuvrör ’Karl Foerster’, daglilja ’Fulva’, ’Pardon Me’ eller ’Mouna Loa’, och rölleka ’Terracotta’ för en solvarm och hållbar rabatt med form och struktur från tidig vår till sen höst och vinter.
Superväxter är min egen benämning på växter som uppfyller en rad olika krav i min trädgård. De skall vara lättskötta, tåliga, friska och snygga under en lång del av säsongen. Sen skall de också bjuda på något mervärde som t.ex. ljuvlig doft, fröer åt fåglarna eller kunna användas i köket. Det är min personliga bedömning utifrån förhållandena i min trädgård (zon 1-2, väldränerad lerjord förbättrad med kompost och kogödsel) som ligger till grund för den här ”utnämningen”. Kanske kan de också bli dina favoriter.
Superväxt – Miscantus ’Kleine Fontäne’
Miscantus-släktet innehåller många, fantastiska gräs men jag väljer ändå ’Kleine Fontäne’ som min favorit. Lagom hög med sina ca 180 cm. Blommar pålitligt med metallskirmande, vinröda vippor från september och står stadigt hela vintern till april när det är dags att snagga ruggen till 15 cm.
Kombinera med kärleksört, röd solhatt ’Magnus’ och praktlilja Lilium Speciosum för ett alldeles fantastiskt sensommarfyrverkeri.
De stora gräsen är lättskötta och har stort prydnadsvärde året runt i trädgården. De behöver inte gödslas eller putsas, kräver ingen stöttning och drabbas inte av sjukdomar eller ohyra. När ruggarna efter några år vuxit sig riktigt stora kan det vara enklare att skära ner hela ruggen med såg hellre än sekatör på vårkanten. Klipp aldrig ner gräsen på hösten.
Superväxter är min egen benämning på växter som uppfyller en rad olika krav i min trädgård. De skall vara lättskötta, tåliga, friska och snygga under en lång del av säsongen. Sen skall de också bjuda på något mervärde som t.ex. ljuvlig doft, fröer åt fåglarna eller kunna användas i köket. Det är min personliga bedömning utifrån förhållandena i min trädgård (zon 1-2, väldränerad lerjord förbättrad med kompost och kogödsel) som ligger till grund för den här ”utnämningen”. Kanske kan de också bli dina favoriter.
Form och struktur i höstrabatten
I entrérabatten är det extra viktigt med hållbara former och strukturer. Jag ser den här rabatten varje dag och vill att den skall skänka glädje under stor del av året. Här finns flera buskar och gräs. De flesta perennerna blommar sent på sommaren och har fördelen av att behålla sin form och struktur genom hela vintern.
En riktig superväxt är kransveronikan. Den har vackert bladverk som fyller fint bland buskar. Blommorna finns i olika färger, i min rabatt växer den silverrosa ’Pink Dew’. Blomningen varar långt in på sensommaren för att i september övergå i bruna kolvar. Dessa håller sig hela vintern och är till stor glädje för småfåglarna som tycks gilla fröerna. Kransveronikan är enligt den holländske trädgårdsdesignern Piet Oudulf den bästa perennen att kombinera med högväxta rosor, som faktiskt kan vara lite svårt att få till.
Brunt är också en trädgårdfärg
Jag har sagt det förut och säger det igen – astilben är en riktig klippa i trädgården. Den är enkel, vacker och frisk – en superväxt. Jag har flera sorter och alla är till stor glädje. Under senare år har jag samlat ihop de lågväxta sorterna på ett ställe och det finns tre estetiska fördelar:
- vår och försommar: det friska, enhetliga bladverket bildar en lugn grön matta som effektivt döljer överblommade lökar
- sommar: blomvipporna i olika nyanser från ljust rosa till mörkaste vinrött bildar en både harmonisk och spännande komposition med färgupplevelser från juni till september
- höst: de överblommade vipporna går efterhand över i bruna nyanser och bildar återigen en lugn förgrund till gräs och andra senblommande perenner som silverax ’Brunette’, storbladig aster ’Twilight’ och vit skogsaster.
De vackra gräsen
Så här i slutet av sommaren när man kan ana hösten i den kyliga, klara morgonluften och trädgården förbereder sin återgång, då briljerar de vackra gräsen och intensifierar skönhetsupplevelsen.
Gräs har ända sedan starten av mitt trädgårdliv varit en passion. Stärkt av designproffsens idéer om att gräs lugnar ner röriga rabatter har jag ivrigt planterat så många gräs i min trädgård att det nu böljar stora ruggar i vinden var man än tittar. Och det funkar! Jag tycker de både lugnar ner och livar upp – en fantastisk egenskap hos dessa växter som också är friska, lättskötta och underbara på alla sätt och vis.
Efter regn kommer sol
Samlandets kompromisser
Lavendel vill jag avnjuta i stora fält. Det skall i alla fall vara tillräckligt mycket för att jag skall kunna inbilla mig att det är ett fält av lavendel jag ser… Sen ett besök på Kronovalls Slott i Skåne för många år sen har jag alltid drömt om en lavendelkantad gång så långt ögat kan nå. Jag har varken en sådan lång gång eller självdisciplin att renodla så långt.
Däremot har jag en kort gång med lavendel på ena sidan och kärleksört på den andra. Varje vår tänker jag att i år skall jag ta bort kärleksörten, sätta lavendel istället och på så sätt förverkliga drömbilden från Skåne. Det faller alltid på att jag inte kan hitta någon ny plats till den älskade kärleksörten som är en riktig superväxt. Under säsongen maler tankarna vidare: jag borde stålsätta mig mot kärleksörten och förverkliga mina önskningar. Men så i augusti, när det är dags att ”skörda” lavendeln ser jag ju varför kärleksörten självklart skall få vara kvar. Snart skall hon få spela första fiol längs min lavendel- och kärlekskantade gång.